Saftiga köttbullar inspirerade av det mexikanska köket. I köttbullssmeten har jag krossade tortillachips, cheddarost och goda kryddor. Jag serverar köttbullarna med mexikansk majssallad och havreris.
6 portioner
2 frp krossad tomat (á 400 g)
Köttbullarna:
1 kg köttfärs av valfri sort (jag använder nöt)
3 st rivna vitlöksklyftor
1 liten knippe finhackad koriander
1 ägg
2 dl krossade tortillachips
2 dl riven cheddarost
Finhackad jalapeno (färsk eller inlagd justera hetta efter smak)
1 msk paprikapulver
1 tsk rökt paprikapulver
2 tsk spiskummin
Salt & svartpeppar
Rapsolja till stekning
Serveringsförslag:
Mexikansk majssallad
Ris (jag serverade med havreris)
Tortillachips
Lime & koriander
Majssallad:
Gör såhär:
Blanda ihop alla ingredienser till köttbullarna. Rulla köttbullar och stek dom tills dom får en fin färg runtom, dom behöver inte bli genomstekta. Tillsätt krossad tomat och låt köttbullarna puttra utan lock i ca 20 min. Servera med önsakt tillbehör och njut!
Så himla gott. Gjorde den här om dagen och kommer definitivt göra den igen.
Dock ser jag inte receptet på majssalladen, så jag googlade efter en rostad majssalld med bönor som jag serverade till.
2
Det råder brist på hormonplåster med östrogen på apotek över hela landet. Genrebild. Foto: Annika Ström/Sveriges RadioHORMON
Kvinnor jagar hormonplåster – apotekens hyllor gapar tomma
Publicerad igår · kl 18:55 · 1:19 min
Det råder brist på hormonplåster med östrogen på apotek över hela landet. Emma är en av de som får jaga plåster.
”Det är en frustration”, säger hon. Nu har även hormonspray och gel blivit allt svårare att få tag på.
Enligt Eva Pettersson på Läkemedelsverket är efterfrågan och produktionen en förklaring till plåsterbristen.
POWERFUL HEALING PRAYER ATTRIBUTED TO SAINT PADRE PIO Heavenly Father, I thank You for loving me. I thank You for sending Your Son, Our Lord Jesus Christ, to the world to save and to set me free. I trust in Your power and grace that sustain and restore me. Loving Father, touch me now with Your healing hands, for I believe that Your will is for me to be well in mind, body, soul and spirit. Cover me with the most precious blood of Your Son, our Lord, Jesus Christ from the top of my head to the soles of my feet. Cast out anything that should not be in me. Root out any unhealthy and abnormal cells. Open any blocked arteries or veins and rebuild and replenish any damaged areas. Remove all inflammation and cleanse any infection by the power of Jesus’ precious blood. Let the fire of Your healing love pass through my entire body to heal and make new any diseased areas so that my body will function the way You created it to function. Touch also my mind and my emotion, even the deepest recesses of my heart. Saturate my entire being with Your presence, love, joy and peace and draw me ever closer to You every moment of my life. And Father, fill me with Your Holy Spirit and empower me to do Your works so that my life will bring glory and honour to Your holy name. I ask this in the name of the Lord Jesus Christ. Amen.“Jesus is always with you, even when you don’t feel his presence. He is never so close to you as he is during your spiritual battles.” – Saint Padre Pio
The Most Powerful Prayer – Read it Once ; It works Immediate ! https://pic.x.com/X2aKLZwyS6
Sr. Mary Joseph Calore, SSCJ
@sscjusa
·
Jun 9
May the Heart of Jesus, in the Most Blessed Sacrament, be praised, adored, and loved with grateful affection, at every moment, in all the tabernacles of the world, even to the end of time. Amen
I don’t know who needs this but,.. In a world blinded by noise, distraction, and despair, this image, reminds us of a powerful truth: Jesus still stops in the middle of the chaos. He doesn’t rush past the hurting. He leans in close, places His hand on the man’s eyes, and restores what was lost. What was darkness becomes light. What was limitation becomes possibility. Today, many of us walk through life spiritually or emotionally blind, blinded by anxiety, past wounds, toxic voices, financial pressure, broken relationships, or the constant scroll on the internet, that steals our peace. We feel stuck, unable to see the way forward. Yet the same Jesus who healed this man is present right now. He sees your tears. He knows the areas of your life that feel darkened. And He is still in the business of touching what’s broken and saying, “See.” Today, Let this image be your encouragement : No matter how long you’ve carried the weight, no matter how impossible the situation looks, bring it to Him. Lay down your blindness. Let Him touch the very place that hurts the most. Healing may not always be instant, but it is always intimate. He meets you where you are, with compassion and power, ready to open your eyes to new hope, new purpose, and new life. “Lord, touch our eyes today. Let us see clearly, not just with our physical sight, but with eyes of faith, courage, and love. ”You are not too far gone. The Healer is near. JESUS, THE HEALER IS CLOSER THAN YOU THINK!
Come, let us return to the Lord, For it is he who has torn, but he will heal us; he has struck down, but he will bind our wounds.
Hosea 6, 1
.
THE BIBLE IS THE MOST IMPORTANT BOOK IN HISTORY I do not say this lightly. I say it with conviction rooted in the faith of the Church. The Bible is the most important book in human history because it is not merely a book about God. It is God speaking to man. The Second Vatican Council teaches that Sacred Scripture is inspired by the Holy Spirit, meaning that God is the principal Author while human writers truly wrote as instruments in His hands. This makes the Bible unique among all books ever written. No other text in history carries divine authorship. No other text carries eternal authority. No other text reveals salvation history in its fullness. And no other text leads us so directly to Jesus Christ. At its heart, the Bible is not a collection of moral lessons. It is not merely ancient wisdom. It is not just religious history. It is one unified revelation: God revealing Himself to save humanity. From the first pages of Genesis to the final vision of Revelation, one story unfolds: God creating man in love. Man falling through sin. God seeking man after the fall. God forming a covenant people. God sending prophets. God preparing the world for redemption. And finally, God Himself entering history in Jesus Christ. This is why I have come to understand something deeply: The Bible is not primarily the story of man searching for God. It is the story of God refusing to lose man. At the center of Sacred Scripture stands Jesus Christ. Everything converges on Him. Everything finds meaning in Him. Everything is fulfilled in Him. This is why Jesus says: “You search the Scriptures… and it is they that bear witness to Me.” (John 5:39) The entire Bible is Christological in structure. The Old Testament prepares for Him. The Gospels reveal Him. The Acts of the Apostles continue His mission through the Church. The Epistles explain His life in us. The Book of Revelation proclaims His final victory. To read Scripture without Christ is to read it incompletely. But there is a deeper truth many overlook: The Bible is not only about Christ. It is meant to lead us into communion with Christ. This is where Catholic understanding becomes essential. Because Scripture does not exist apart from the Church that received it, preserved it, and faithfully interprets it under the guidance of the Holy Spirit. The Bible did not fall from heaven as a bound book. It was formed within the life of the Church. The same Church that gave us the canon of Scripture is the Church that continues to proclaim it at every Holy Mass. And here something profoundly beautiful happens: At Mass, God speaks His Word to His people. Then He gives His Word not only to be heard, but to be received. In the proclamation of Scripture, Christ speaks. In the Eucharist, Christ gives Himself. The Word proclaimed and the Word made flesh are never separated. This is why the Church has always held Scripture with the highest reverence. As Saint Jerome said: “Ignorance of Scripture is ignorance of Christ.” But the saints did not love Scripture only because it informs the mind. They loved it because it transforms the soul. Saint Augustine discovered in Scripture the voice that pierced his heart and called him out of darkness. Saint Thérèse of Lisieux found in the Gospels the simplicity of divine love. Saint John Paul II constantly urged the faithful to “take up and read” the Word of God daily. Why? Because the Word of God is not dead ink on a page. It is living truth that penetrates the soul. As Hebrews teaches: “The word of God is living and active, sharper than any two edged sword.” (Hebrews 4:12) When read with faith, Scripture does not merely inform us about God. It forms us into the likeness of Christ. It corrects us when we are wrong. It strengthens us when we are weak. It convicts us when we are far. It consoles us when we suffer. It awakens us when we are spiritually asleep.But perhaps the most important truth is this: The Bible does not replace God’s presence. It leads us into it. This is why Catholics do not treat Scripture as a private interpretation isolated from the life of the Church, but as a sacred treasure entrusted to the whole Body of Christ. Because the same Holy Spirit who inspired the Scriptures also protects their authentic interpretation in the Church. And when the Word is received rightly, it becomes food for the soul. Not symbolic food. Not abstract truth. But spiritual nourishment that leads to eternal life. This is why the psalmist says: “Your word is a lamp to my feet and a light to my path.” (Psalm 119:105) Without light, man walks in darkness. Without the Word, man loses direction. Without God’s revelation, man begins to redefine truth according to his own desires. And history shows where that leads. But when the Word of God is placed at the center of life, everything begins to realign: The mind is renewed. The heart is purified. The will is strengthened. The soul is directed toward heaven. Empires have fallen. Philosophies have changed. Books have been forgotten. But the Word of God remains. As Isaiah declares: “The grass withers, the flower fades, but the word of our God will stand forever.” (Isaiah 40:8) This is why I can say with certainty: The Bible is the most important book in history. Not because it is ancient. Not because it is influential. Not because it is widely respected. But because it is the living revelation of God that leads us to Jesus Christ and into eternal life. And in the end, no book is more important than the one that reveals the way to salvation. Because truth is not merely something we read. Truth is Someone we encounter. Lord, form in me a deep love for Your Word. Let Scripture not remain on my shelf but take root in my heart. Through Your Word, draw me into deeper union with Jesus Christ, until my life reflects what I read and what I believe. Amen. The Bible is the most important book in history because it reveals the most important truth in history: God has spoken, and He has come to save us in Jesus Christ.
Belonging Entirely to God 1. Willing or unwilling, we belong entirely to God. God created us from nothing, and all that we have is His – soul and body, material and spiritual gifts, and the world in which we live. God has given us everything, and at any moment He can take away the life which He gave us. It is useless, indeed senseless, to rebel against Him or to try and release ourselves from His absolute dominion. Admittedly, He has given us free will and we can disobey and offend Him, but even if we do so we still belong completely to God and He has absolute power over us. He has created us for Himself alone, for He is the final goal of all things. We can never escape from His authority. Do we rebel and hurl towards God the cry of Satan: “I will not serve”? Even if we do, whether we are in sin or in the depths of hell we still belong to Him. We shall have to bear eternal witness to His infinite love and mercy, as well as to His infinite justice. We have been created for God’s glory, and God is glorified both in His goodness and in His justice. We should meditate deeply on this tremendous concept. How much better it is for us to belong wholly to God in love and in obedience than in the chastisement of His justice. How much better it is to obey and serve Him as our Sovereign Lord, to honour Him as our Father, and to love Him as the Spouse of our souls. All our thoughts and desires should, therefore, be directed to Him and all our plans and actions should be offered to Him. If we are attached to worldly possessions and persons, if we are vain and ambitious, and if we yield to our passionate inclinations, our hearts do not belong completely to God. We are guilty of theft if we do not offer our hearts entirely to God, because they are entirely His. Moreover, we do ourselves a grave injury, because we can find nothing but disillusionment in the love of creatures and in the satisfaction of our senses. God alone can fully satisfy our hearts, which were made for Him alone. 2. Let us reflect on the extent to which God is deserving of all our love. He is our Creator, our final end, and our Redeemer. Jesus was not satisfied with giving us part of Himself, but He gave us Himself completely. Although as God He was infinite, He could not have given us more. One drop of His blood or a solitary tear would have sufficed to redeem us from our sins. But He shed His blood to the last drop and gave His life for us. Better still, He willed to remain amongst us in the Sacrament of the Eucharist as our constant spiritual nourishment. 3. What more could He have done in order to merit our love? If He has loved us as much as to give us Himself completely, why are we grudging in our relations with Him? Why do we share our hearts between Him and the world, or worse still, between Him and sin? There is nothing to prevent us from loving creatures as well as God, but they should be loved in God and for God. They should form a ladder which enables us to climb towards God. Every disproportionate affection, whether in regard to ourselves or to others, is an injury to God. If we really belong entirely to God, we should be at peace. Since virtue is difficult, it is difficult to belong completely to God, but the effort gives us a foretaste of the happiness of Heaven. If we really love God, nothing is difficult, but everything seems simple and pleasant. Perfect union with God will give us the pure joy which the Saints experienced. (Antonio Cardinal Bacci)Meet the dad who’s teaching basic skills on YouTube for kids without a father figure
DAD, HOW DO I?
Dad, how do I? | YouTube | Fair Use
facebook
twitter-x
email
native
Cerith Gardiner – published on 05/28/20 – updated on 08/21/23
facebook
twitter-x
email
Rob Kenney’s painful past and his own search for God has enabled him to help others with absent parents.
Rob Kenney’s dad abandoned him and his seven siblings when he was just 14 years old. At a time when he was on the path to young adulthood, he had no father to guide him on the way. In an interview with Shattered Magazine, Kenney not only explains his heartbreaking experience as a young boy, but how seeking out God when his own marriage was in difficulty enabled him to forgive his dad just before his dad died in his 80s.
A few years ago, with a wife of 29 years and two successful adult children — Kristine, who works with kids, and Kyle, a software engineer — Kenney decided to pay it forward, as he explained:
My goal in life was to raise good adults — not good children, but good adults.”
The fact that his kids had both grown up and left the house left him thinking how he might help others. The period of quarantine during the Covid-19 pandemic turned out to be a perfect time for him to finally share some basic essentials for kids who might be growing up in difficult circumstances — maybe because they’d lost a parent or had parents who were absent.
So the devoted dad set up a heart-warming YouTube channel called “Dad, How Do I?” — a channel that shares essential skills, from tying a perfect tie knot to the less glamorous, unclogging a sink.
I want it to be about everyday tasks, but I also would like to pass along some of the wisdom I’ve learned along the way to encourage people. I thought I was just going to be showing people how to do stuff, but it’s kind of resonating on a whole different level.”
A growing audience
Rob’s positive practical tips have really touched his audience, which is growing by the day. With 4.6 million subscribers, Kenney is getting to share his “practical ‘dadvice’ for everyday tasks” with more people than he expected. The amateur DIY dad is overwhelmed by the response and released a “thank you” video that has to date notched up 1.9 million views, in which he explains how emotional he feels by the positive response he’s received.
Kenney’s message of thanks is delightful: He doesn’t assume his tips are the best, and he’s aware of the many other sources online. He also recognizes his own failings as a father, and the importance of seeking forgiveness. And before ending on a corny dad joke, he expresses the need to just be kind to each other.
Rob Kenney has proved to be just what the internet needs — a positive, practical and caring dad who wants to share his skills. It’s no surprise that he’s garnered so many subscribers, fans, and positive messages in return.
The incredible success of Rob Kenney’s videos demonstrates the need for a positive father figure in a child’s life, and now millions of kids who’ve not had that experience can benefit from this thoughtful, kind and good-humored dad.
Salme 128
I Herren har vi fred i hjemmet
Herren velsigne deg fra Sion, det er fra sin hellige Kirke (Arnobius d.y.).
Salige de som frykter Herren, *
som vandrer på hans veier.
Frukten av dine henders arbeid skal du nyte, *
lykkelig er du, det går deg vel.
Din hustru er lik en fruktbar vinstokk *
inne i ditt hus.
Dine sønner er som oliventrær *
omkring ditt bord.
Se, slik blir den mann velsignet *
som frykter Herren.
Herren velsigne deg fra Sion, *
la deg få skue Jerusalems lykke alle dine dager.
Han la deg se dine sønners sønner, *
fred over Israel.
Ære være Faderen og Sønnen *
og den Hellige Ånd,
som det var i opphavet, så nå og alltid *
og i all evighet. Amen.
Ant. 2 Herren velsigne deg og la deg få skue fred alle dine dager.
Ant. 3 Gud har beseiret dine fiender for deg.
Salme 129
Det ulykkelige folk fornyer sin tillit
Kirken taler om den lidelse den må tåle (Augustin).
Hårdt har de plaget meg fra min ungdom, *
så skal Israel si.
De har plaget meg fra ungdommen av, *
men de kuet meg ikke.
Plogmenn har pløyd min rygg, *
de har gjort sine furer lange.
Herren er rettferdig, han har løst de gudløses lenker, *
alle Sions fiender skal vike tilbake med skam.
De skal bli lik gress på taket, *
det visner før det blir rykket opp.
De som høster, får ikke hånden full, *
de som binder kornet, får halvtom favn.
De som går forbi på veien, sier ikke: *
Herrens velsignelse være over dere.
Vi velsigner dere *
i Herrens navn.
Ære være Faderen og Sønnen *
og den Hellige Ånd,
som det var i opphavet, så nå og alltid *
og i all evighet. Amen.
Ant. 3 Gud har beseiret dine fiender for deg.
Kort lesning
Hebr 12, lb2
La oss kvitte oss med alt som tynger, med synden, som stadig vil tvinge seg inn på oss, og med utholdenhet fullføre det løp som er satt opp for oss, med blikket festet på ham som er de troendes fører og fullender, Jesus. Han gav jo selv avkall på den glede som forestod ham, og utholdt i stedet korset, uten å bry seg om vanæren som fulgte det; og nå har han tatt sete til høyre for Guds trone.
Jeg venter og håper på Herren
Min sjel håper på hans ord
Bønn
Herre, vi ber deg: Gi oss å etterligne din enbårne Sønns tålmodighet og gi oss utholdenhet i motgang. Ved Kristus, vår Herre.
La oss prise Herren.
Gud være lovet!.Thursday 25 June |
Blessed Giuseppina Catanea
Aleteia Subscription
My account
Leo XIV
News
Lifestyle
Spirituality
Inspiring Stories
Voices & Views
Issues & Implications
Travel
✕
News
Pope’s pediatric hospital ranks 6th worldwide, 1st in Europe
BAMBINO GESU HOSPITAL
Antoine Mekary | ALETEIA
facebook
twitter-x
email
native
Matthew Green – published on 03/06/26
facebook
twitter-x
email
In its 2026 ranking of pediatric hospitals worldwide, the Bambino Gesù Pediatric Hospital ranked sixth overall and first in Europe out of the 250 top-ranked.
Newsweek has named the Bambino Gesù Pediatric Hospital of Rome, which belongs to the Holy See, as sixth on its list of the world’s best pediatric hospitals in 2026. Its oncology department is mentioned for its “standout treatment.”
Besides being the sixth on the list, the hospital is the highest-ranking pediatric hospital in Europe. The highest-ranked overall is the Hospital for Sick Children in Toronto, Canada; ranks two through five are held by hospitals in the United States.
In a press release, Tiziano Onesti, the institution’s president, said that “it’s a recognition that is born from the daily teamwork of the entire Hospital community.” He mentions its many members—from doctors and nurses to volunteers and religious personnel—who take care of the patients and their families, and he thanks them for their daily work which they carry out “with competence, passion, and a sense of responsibility.”
Sugeons at Bambino Gesù Hospital
Surgeons at Bambino Gesù hospital performing an organ transplant in 2023
Divisione Produzione Fotografica | Provided
At the same time, he considers this high ranking not as a final goal they have reached, but as “a stimulus to do even better, strengthening our commitment to ever-more-advanced care” offered to all with attention to each person.
International renown
Bambino Gesù (“Child Jesus”) Pediatric Hospital caught world-wide attention when it offered to care for Charlie Gard (2017) and later for Alfie Evans (2018), children who were being refused treatment in Great Britain for their incurable diseases. In both cases the British government ruled that their life-sustaining treatment be withdrawn, against the wishes of the parents. Sadly, in neither case was Bambino Gesù allowed to help them.
BAMBINO GESU
Ervina and Prefina, after the operation at Bambino Gesù, in the arms of their mother, Ermine
In 2020, the hospital was again in the spotlight when doctors there successfully separated conjoined twins Ervina and Prefina, who are from the Central African Republic. The girls were born with “total posterior craniopagus,” sharing not only a large number of blood vessels, but a conjoined skull.
Relationship with the Vatican
The Bambino Gesù Pediatric Hospital was founded in 1869 by Duchess Arabella Fitz James Salviati with the support of her family. In fact, her young children gave her the contents of their own moneybox to help create the hospital. At the start, it was managed by the Daughters of Charity of St. Vincent de Paul. By 1907, it had received 1,000 patients, and had moved into a section of a 15th-century building which had belonged to the convent of Sant’Onofrio.
In 1903, Duchess Arabella passed away. The family operated the hospital until 1924, when they donated it to Pope Pius XI. The hospital continued to grow and thrive, thanks to funding from international donors, many from the United States.
During World War II, despite Nazi occupation, it continued to function, and even helped hide Jews from persecution, disguising them as staff and patients.
While still belonging to the Holy See, it was integrated into the national healthcare system of Italy in 1978 and recognized as a research hospital and treatment institute in 1985.
Since it was entrusted to the Holy See, most pontiffs have visited the hospital at least once, and some multiple times. The story is told that John XXIII once visited wearing a red cloak lined with white fur, once typical of the popes, and one of the children mistook him for Santa Claus…
WEB3- Pope Francis – Visit – Bambino Gesù – Rome – children hospital – AFP- PBG01
Pope Francis during his visit to the Bambino Gesu’ children hospital on January 5, 2018.
HO / OSSERVATORE ROMANO / AFP
Pope Francis visited the hospital on the 100th anniversary of its foundation. During his address to the managers and staff, he thanked them for their history of generosity in giving, of excellence in offering care—particularly its special attention to “the frailest, such as patients affected with serious, rare or ultra-rare diseases”—and to its strong community spirit and teamwork.
Newsweek’s list
Newsweek and Statista’s “World’s Best Specialized Hospitals 2026 ranking” recognizes “the leading hospitals worldwide in 12 medical fields.” These fields include pediatrics, alongside cardiac surgery, neurology, oncology, and other important areas of treatment.
The institutions are chosen based on three “data pillars”: an international online survey of health care professionals and hospital managers, accreditation data (including certifications and accreditations), and the PROMS (Patient Reported Outcome Measures) implementation survey. The greatest weight in final scoring is given to the first pillar. Medical institutions from over 30 countries are on the lists.
Based on these criteria, the Bambino Gesù Pediatric Hospital was ranked sixth out of the top 250 pediatric hospitals and first in Europe, but the hospital’s president doesn’t view it as a competition where they need to beat the rest. What matters most is taking care of children. “We will continue to commit ourselves to sharing experiences and knowledge in the ambit of the national health system and with the international community,” Onesti says, “to offer all the little patients the best care possible.”
Bambino Gesù marks 100 years as “The Pope’s Hospital”
Read also :
Bambino Gesù marks 100 years as “The Pope’s Hospital”
Chefs of world leaders make sweets for kids at Bambino Gesù
Read also :
Chefs of world leaders make sweets for kids at Bambino Gesù
Back to earth: ISS astronaut visits Bambino Gesù
Read also :
Back to earth: ISS astronaut visits Bambino Gesù
Lidia’s Italy
Books & Products Restaurants Recipes Television Lidia’s Italy
Celebrate Summer!
Happy 4th of July!
Grilled Stuffed Hamburger w/ Homemade Ketchup
It’s going to be our country’s 250th birthday and are some last-minute ideas that are perfect for any kind of summer celebration. This
Grilled Stuffed Hamburger w/ Lidia’s Homemade Ketchup is a deliciously festive addition to your barbecue menu. Grilled Apple & Radicchio Salad w/ Gorgonzola is another favorite summertime dish. Crisp apples are a nice addition to any salad, adding both texture and flavor. In this salad, I like them grilled, adding an extra dimension to the plate of grilled radicchio! And here’s my delicious version of Pasta Primavera, chock full of fresh summer vegetables and finished with a delicious daub of basil pesto. Mashed Potatoes with Fava Beans is an old family favorite – and for dessert there is my Chocolate Zucchini Cake. Tutti a Tavola a Mangiare!
July 15th – Wine & Cheese Book Signing, Fort Totten, Bayside NY
October 1 – NOIAW dinner and book signing at Becco
October 2nd – World Smile Day event in Grand Central Terminal, NYC
October 10th – Columbus Gala
October 11th – 12 – 2 PM Book signing at Birch Plant & Gift Shop
October 12th – Columbus Day Parade
October 17th – NIAF Gala Washington DC
October 24th – Book Signing and Dinner at Reread Books in Cheshire, CT
October 25th – Italian Charities of America Gala Luncheon, Roma View Catering, Howard Beach NY
November 9th – Les Dames d’Escoffier 50 Year Anniversary Gala
November 9th – Lidia being honored at LDNY 50th Anniversary Gala at Pier 60 Lighthouse in NYC
November 12th – Jesuit Refugee Services Inaugural Dinner at the Union League Club in NYC
I’ll be making public appearances, signing my newest cookbook, throughout the summer and fall. Be sure to check the Where’s Lidia page on my website for more info and links to each. Hope to see you soon!
Lidia’s The Art of Pasta
The ultimate pasta cookbook –
100+ authentic Italian recipes!
This past fall I released the book you’ve all been asking me about for so long. Now, for the first time, I’ve compiled my decades of expertise into one authoritative volume: the definitive book on pasta.
Through more than a hundred simple, perfect recipes, I showcases pastas of all kinds—stuffed, baked, and sauced; in soups and pasta salads; plus, of course, directions for making fresh pasta doughs and sauces at home. The one-stop guide to all things pasta, the book is filled with simple, authentic, flavor-forward Italian dishes that the whole family will love. Tutti a tavola a mangiare! Order here.fall
Lidia’s Sauces
While it’s always preferable to make your sauce from scratch, sometimes you just don’t have the time. My sauces are made from the finest organic ingredients; organic Italian tomatoes and California garlic, extra virgin olive oil, Basil and sweet carrots, simmered to perfection – just like Nonna would have made – No Artificial Flavors or Preservatives. Here’s my recipe for Rigatoni alla Norma using Lidia’s Tomato Basil Sauce. Buon Gusto!
Lidia on YouTube
Be sure to Subscribe to my YouTube Channel! There are hundreds of featured videos from my shows and we’re adding more every week. You can watch me preparing more of your favorite recipes, sharing tips and tricks and answering all your #AskLidia questions!
Tavola Productions , 88 Froelich Farm Blvd, suite 200c, Woodbury, New York 11797, United States
You may unsubscribe or change your contact details at any time.
Lili Benčik avslöjar hur korset på Proština i Istrien återlämnades, ett minnesmärke över den tvångsflykt, som revs av kommunisterna 1947.
KRIŽ-föreningen skapades ur önskan att återställa minnet av en av de nästan bortglömda händelserna i Istriens historia – den tvångsexodus av befolkningen i Södra Istrien från 1915 till 1918. Korset, som sedan restes av återvändande från exodusen, revs av kommunisterna 1947, och idag, efter årtionden av ansträngningar, har det återinstallerats på sin ursprungliga plats – i Proština i Istrien. Vi pratar om grundandet av KRIŽ-föreningen, de historiska omständigheterna som ledde till exodusen, restaureringen av korset och föreningens framtidsplaner med föreningens sekreterare, en infödd från Pula och den välkända bloggaren Lili Benčik, som offentligt och kompromisslöst förespråkar bevarandet av Istriens kroatiska identitet.
Narod.hr: Hur kom KRIŽ-samarbetet till?
Lili Benchik: Under flera år har försök gjorts att återföra korset på korset, som restes av återvändare från den tvångsutvandring 1915–1918, då den österrikisk-ungerska monarkin tillfälligt flyttade 60 000 invånare från södra Istrien till monarkins inland för att rädda dem från krigets lidande.
Pula var nämligen den centrala krigshamnen för AU:s flotta, så det förväntades att den skulle attackeras när Italien, enligt det hemliga Londonfördraget från 1915, lämnade centralmakterna och gick över till ententemakternas sida. Denna i grunden goda avsikt slutade dock illa, eftersom på grund av svåra levnadsförhållanden, brist på mat och infektionssjukdomar återvände omkring 10 000 personer.
Vid den tiden av fattigdom och spanska sjukan restes korset 1918 som en tacksamhetsgest för att de återvände hem levande. Men i kommunismens anfall revs korset 1947, och endast grundstenen återstod, på vilken det står “församlingsmedlemmar 1918”. Denna grundsten införlivades i det nya korset.
På grund av det politiska motståndet mot korsets återlämnande insåg vi att vi som individer inte kunde göra något och på förslag av den pensionerade biskopen Ivan Milovan, som stödde oss, grundade vi föreningen KRIŽ. Som juridisk person är det lättare att få tillgång till alla statliga och sociala institutioner.
Föreningen grundades på frivillig basis. Allt görs frivilligt och finansieras genom donationer.
Vid grundarförsamlingen valdes jag till sekreterare.
Det var inte lätt att registrera en förening med det namnet, men med hjälp av goda människor lyckades vi ändå.
Narod.hr: Förklara denna påtvingade exodus, som är nästan okänd för allmänheten?
Lili Benchik: Ja, lite är känt om denna exodus liksom om Istriens historia i allmänhet. Från 1920 till 1943 var Istrien under italienskt styre, så det förblev utanför intresset för det kroatiska offentliga rummet. Under 1900-talet skedde tre stora utvandringar i Istrien, med stora förluster och en förändring i befolkningens sammansättning. Den första av dessa tvångsexodus var från 1915 till 1918, den andra från 1920 till 1936, under Italiens styre, då 55–60 tusen kroater lämnade Istrien på grund av tvångsitalianisering, och den tredje från 1947 till 1960, då omkring 200 tusen italienare emigrerade från Istrien och kusten, som inte ville leva under kommunistiskt styre.
Historieprofessorn Andrej Bader var den enda som skrev om denna påtvingade exodus, men endast för en del av Banjole, Pomer och Premantura. Han skrev en bok med vittnesmål, originalfotografier av familjen och dokument, Forgotten Exodus 1915 – 1918, andra utökade upplagan, kommunen Ližnjan, Ližnjan. Kommunmyndigheterna i Ližnjan och Medulin möttes med förståelse, och ett monument restes i Liborskogen, skapat av vår berömde skulptör Šime Vidulin.
Andrej Bader har en magisterexamen i historia, född i Pula 1971. Författare till 12 oberoende böcker och medförfattare till sex böcker. Chefredaktör för tre monografier och associerad med vetenskapliga artiklar i flera publikationer. Han är författare till sju utställningar och initiativtagare samt ledare för projektet att resa ett monument över istrianska evakuerade i Gmünd 2014.
Narod.hr: Hur lyckades du realisera och sätta upp själva korset?
Lili Benchik: Efter att föreningen grundats började vi samla in pengar. Jag skrev en flyer som jag delade ut var jag än gick och skickade via e-post. Betalningar började komma från hela Kroatien och diasporan. Vi beställde projektdokumentation och fick bygglov utan bygglov via ett e-tillstånd.
Projektet genomfördes fullt ut på frivillig basis med viktiga bidrag från företaget Kamen Pazin, direktören Aleksandra Krebel Kostrenčić, som donerade stenblocken, entreprenören till stenhuggarhantverket “MRAMOR-GRANIT” Tinjan, ägaren Serđ Krizmanić, kommunen Marčana, som engagerade sig i att ta bort den gamla grunden och ge den gratis användning av det allmänna området där korsets grund lades 1918. Istrien län, som utfärdade nödvändiga tillstånd, samt biskopen av Poreč-Pula, Mons. Ivan Štironja för att ha tagit emot korsets välsignelse.
Med tanke på denna händelses exceptionella betydelse för den istriska och allkroatiska kyrkohistorien tog stiftet Poreč-Pula över korsets välsignelse, som kommer att upphöjas till stiftets nivå. Den högtidliga välsignelsen den 13 september klockan 17.00 kommer att ledas av biskopen av Poreč och Pula, Mons. Ivan Štironja. Tillsammans med honom kommer denna exceptionella händelse att närvara av den pensionerade biskopen Mons. Ivan Milovan, som har stöttat projektet från allra första början och som en av medgrundarna till KRIŽ-föreningen.
Narod.hr: Vilka är dina framtidsplaner efter att CROSS on the Cross-projektet har realiserats?
Lili Benchik: KRIŽ-föreningen arbetar med försvaret av den kroatiska och katolska identiteten i Istrien och Kroatien.
Den organiserar pilgrimsfärder (Krašić, Molve, Padova, Trsat, Lanišće, Medjugorje…), föreläsningar, bokpresentationer och deltar tillsammans med HŽD i firandet av gropar.
KRIŽ-föreningen deltog också i arbetet vid den 6:e emigrationskongressen, som hölls i Pula den 27–30 juni 2024, genom min presentation om de exoduser som drabbade Istrien, inklusive denna tvingade sådan som korset restes på.
KRIŽ-föreningen har blivit igenkännbar i Istrien och i hela Kroatien med sina framgångsrika aktiviteter, så att föreningar för liknande aktiviteter har börjat etableras över hela Kroatien. Allt detta i kontrast till många icke-statliga HBTQ-föreningar, som finansieras från Republiken Kroatiens budget. Och det arbetet mot det kroatiska folkets och statens intressen.
Križ-föreningen har visat att personligt, volontärarbete och engagemang framgångsrikt kan verka till nytta för det lokala samhället och Kroatiens hemland.
Lili Benčik avslöjar hur korset på Proština i Istrien återlämnades, ett minnesmärke över den tvångsexodus, som revs av kommunisterna 1947–narod.hr
XXIV söndag i ordinarie tid – Upphöjelse av det Heliga Korset
Krnica – Križ, 13 september 2026
Kära pilgrimer, hängivna till det Heliga Korset, bröder och systrar i Kristus!
På denna afton före festen för det Heliga Korsets upphöjelse, på inbjudan av “Korsföreningen”, har vi samlats
på denna plats som kallas Korset. Vi står i skuggan av det nyresta korset för att
be att Gud välsignar det, nära platsen där det planterades 1918, till
minne av befolkningens utvandring från södra Istrien mellan 1915 och 1918. Tyvärr revs
detta kors, symbolen för Kristi Golgata, 1947 av skäl som vi känner väl till, vilka vi
var tvungna att tiga om i många år. Må Herren förlåta alla dem som visat sig vara
“Kristi korsfiender” (Filipperbrevet 3:18) under de långa århundradena, och må han förbarma sig över alla
som fortsätter att göra det idag.
Bröder och systrar! Med en enad röst, med hela vårt hjärta och själ, ber vi idag till den korsfäste och
uppståndne Jesus, som gjorde sitt kors till ett tecken på nederlag, förnedring och död till ett tecken på seger,
härlighet och evigt liv. Låt oss ropa till den Heliga Treenigheten, Fadern, Sonen och den Helige Ande, om
välsignelse och lycka för oss alla, alla invånare i denna region, vårt Istrien, Kroatiens hemland och hela
världen. Må Herren skänka fred och kärlek, gåvan av förlåtelse och barmhärtighet till oss alla, till alla
framtida generationer, till alla folk, till varje människa. Må han ge oss nåden att vara som Bl.
Miroslav Bulešić, en martyr, vi följer livsprincipen: Min hämnd är förlåtelse.
Påve Benedikt XVI, som talar om korset som den högsta kärlekshandlingen och det enda
sanna svaret på ondska i världen, säger (vi parafraserar): Korset är inte ett ‘nej’ till livet, utan det
högsta ‘ja’ som Gud någonsin sagt till mänskligheten. På korset svarar Gud inte på ondska
med ny ondska, och han svarar inte på våld med våld, utan övervinner ondska med förlåtelse och kärlek.
Kristi utsträckta armar på korset är en del av Guds frid som erbjuds varje människa.
1 I kyrkans historia, särskilt under de första århundradena, har olika former av kors förekommit: crux
inversa eller Petruskorset, uppkallat efter aposteln Petrus som vid sin martyrdöd
ansåg sig ovärdig att korsfästas som hans och vår mästare Jesus. Så han bad
plågoanden att korsfästa honom med huvudet mot marken. Det finns också Andreas-korset – crux decussata, i form av den grekiska bokstaven
X. Detta kors har också funnits i trafikskyltar och markerar en typ av
korsning. Crux commissa i form av den grekiska bokstaven tau – T, som är
den enklaste formen på korset, är också välkänd och nämns i Gamla testamentets profet Hesekiels bok (9:4). Genom
kyrkans historia stöter vi också på många andra kors såsom påvliga korset, Jerusalemskorset,
malteserkorset, det keltiska korset, det heliga Damiankorset och så vidare. För oss kristna är korset ett tecken på seger och
härlighet, frälsning och uppståndelse. När vi ser korset ser vi Kristus som bjuder in oss att ta vårt
kors och följa honom. “Ta mitt ok på dig, lär av mig, ty jag är ödmjuk och
låg i hjärtat, och ni ska finna vila för era själar. Ty mitt ok är lätt och min
börda är lätt” (Matt 11:29-30).
Korset var alltså först och främst ett redskap för tortyr och förödmjukelse, ett tecken på skam och död. Men Kristus, med sin passion och död, gjorde
honom till ett tecken på seger, härlighet och uppståndelse, grunden för den
kristna tron och minnet av korsvägsstationerna, kallelsen till förlåtelse, tro, fred och kärlek, han
blev ett tecken för alla som tror på Kristus och följer honom med sina liv.
Korset som ett tecken på skam och död. För mer än två tusen år sedan var
korset inte en prydnad på bröstet, inte heller en stolthet på toppen av våra klocktorn och kullar. Det var det grymmaste
tortyr- och förödmjukelseinstrumentet som var känt i den romerska världen. De som
samhället ville driva till glömska, brottslingar, rebeller och slavar, spikades fast vid korset. Det var ett tecken på allmän
skam, ett fullständigt nederlag och en uppenbar triumf för ondskan över det goda. Jesus själv gick
igenom denna bittra verklighet och tog på sig all bördan av mänsklig synd, lidande och fysisk död.
1 Benedikt XVI:s predikan på palmsöndagen på Petersplatsen Peterskyrkan i Rom, 9 april 2006
Korset som ett tecken på seger, ära och uppståndelse. Det som skulle vara slutet, med Guds kärlek, blev
en ny början. Med Kristi överlämning till Fadern och hans uppståndelse genomgår
korset en fullständig förvandling: från en döende anordning blir det ett livets träd, och från ett tecken på skam, ett tecken
på den definitiva segern över synden, djävulen och döden. Det är därför vi idag inte bara välsignar en bit sten
. Vi troende kristna ser i detta kors den tomma graven och påskmorgonens ljus. Korset är
ett levande tecken på hopp som säger att inget mänskligt lidande i Gud är förgäves och att döden inte har
sista ordet.
Påve Leo I, den store kyrkoläraren, betonar i sitt tal om Herrens lidande
att korset inte är ett nederlag, utan en källa till välsignelse och styrka: “O underbara kraft i korset! O outsäglig härlighet av
passionen! I den finns Herrens domsplats, världens dom och den Korsfästes herravälde. Du har dragit,
Herre, allt till dig… Ditt kors är källan till alla välsignelser och orsaken till alla nåder; Genom
honom ges de troende styrka i svaghet, ära i skam och liv i själva döden.” 2
Korset som grunden för den kristna tron och minnet av korsvägsstationerna. När man reflekterar över
korset säger vissa att värdet på korset inte mäts av vikten av träet vi bär, utan av mängden
kärlek vi tar emot det med. Kristi kors är inte bara ett monument över lidande, utan särskilt
ett monument över Guds trofasthet mot människan. När vi omfamnar vårt eget kors i våra dagliga liv:
i sjukdom, förlåtelse eller dagligt offer för våra medmänniskor, bär vi inte bördan ensamma: på andra
sidan av samma kors stödjer Kristus Herren honom själv.
Bröder och systrar! Korset är den verkliga grunden för vår kristna identitet. Utan korset
skulle kristendomen förvandlas – till tomt resonemang, och utan uppståndelse – till en ofullbordad tragedi.
Detta nya kors som vi har rest och välsignar idag är en ständig påminnelse om alla våra
personliga och nationella korsvägsstationer. Den påminner oss om våra förfäders lidande, om historiens svåra dagar,
men också om varje tår, sjukdom och ensamhet vi känner i våra hems tystnad. Det är ett monument
som säger: vi är inte ensamma i vårt lidande, Kristus var den första som gick denna väg och stannade hos oss, särskilt
eftersom han lovade: “Jag är med er alltid, till tidens slut” (Matt 28:20).
Korset som en kallelse till förlåtelse, tro, frid och kärlek (Matteus 18:21-35). När vi ser
Jesus med öppna armar på korset hör vi hans högsta rop, kallelsen till förlåtelse och kärlek:
“Fader, förlåt dem, för de vet inte vad de gör”. Dagens heliga evangelium (Matt 18:21-35) ger oss
Petrus fråga om hur många gånger vi bör förlåta vår bror. Jesus svarar med liknelsen om
den generöse kungen och den obarmhärtiga tjänaren. Kungen i liknelsen förlåter tjänaren en oproportionerligt stor
skuld, precis som Gud på korset förlåter en omätbar skuld till hela mänskligheten. Och var och en
av oss, med vår frihet och medvetenhet, deltar i Kristi objektiva frälsning. Men
tjänaren ville inte förlåta ens en liten skuld till sin följeslagare.
När man tittar på orden i evangelietexten är Jesu budskap tydligt. Jesus kräver
gränslös och ovillkorlig förlåtelse. Du säger inte adjö upp till sju gånger, Peter, utan “upp till
sjuttio gånger sju”, vilket betyder alltid och utan gränser.
Jesus uppmanar till levande tro och orubbligt hopp. Guds förlåtelse som vi får på
korset måste flöda genom vårt väsen, beröra vår själ och vårt hjärta, den måste flöda till varje bror och
syster, till varje människa, till och med till fienden. Om vi bär på hat eller intolerans,
om vi inte är redo att förlåta, låser vi in oss i fängelse, vi har ingen förlåtelse från Gud.
Jesus kallar också till kärlek och fred. Detta välsignade kors finns kvar bland oss som
en fyr. Varje gång vi passerar honom, låt oss säga: Heliga korset, rädda oss! Kristus uppmanar oss
att bygga fred, att bevara tron och att förlåta varandra från hjärtat, precis som
Kristus har förlåtit oss.
Vi hedrar dig, Heliga korset, där vår Jesus dog, på livets mörka väg som en stjärna lyser du för oss
! Du i sorg och glädje, kors, var vår flagga; du leder oss trogna Gud genom världen, bedrar oss!
Med ordet, med hjärtat, hedrar vi dig, Heliga korset av Jesus! Så får det bli. 3 Så må det vara, Amen!
2 Lejon I, Den Store, Homilia, Timmar II, tisdagen i den femte veckan av fastan (s. 261-262).
3 psalmbok: Sjung en ny sång till Herren, s. 388, nej. 481; Zagreb – Sarajevo 2003
Måndag den 5 oktober
Läsning Gal 1:6–12
Jag är förvånad över att ni så snart överger honom som har kallat er genom sin nåd, för ett annat evangelium — fast det inte finns något annat; det är bara några som ställer till förvirring bland er och söker förvränga evangeliet om Kristus. Men om någon, vore det så jag själv eller en ängel från himlen, skulle förkunna ett annat evangelium än det jag har förkunnat för er — förbannelse över honom! Vad jag redan har sagt säger jag nu en gång till: om någon förkunnar ett annat evangelium för er än det ni har fått — förbannelse över honom!
Är det människor jag nu vill vinna för mig — eller Gud? Söker jag vara människor till lags? Om jag ännu ville vara människor till lags, skulle jag inte vara Kristi tjänare. Jag försäkrar er, bröder: det evangelium som jag har förkunnat är inte något mänskligt påfund. Jag har inte fått det från någon människa, ingen har lärt mig det, jag har fått det genom en uppenbarelse av Jesus Kristus.
Responsoriepsalm Ps 111:1–2, 7–9, 10c (R. 5b)
R. Herren tänker evigt på sitt förbund eller Halleluja.
Jag vill tacka Herren av allt mitt hjärta
i församlingen, mitt ibland de trogna.
Stora är Herrens gärningar,
de begrundas av alla som har sin glädje i dem. R.
Hans händers verk är trofasthet och rätt,
oryggliga är alla hans ordningar.
De står fasta för alltid och för evigt,
de fullbordas med trofasthet och rättvisa. R.
Han har befriat sitt folk,
han har stadgat sitt förbund för evigt.
Hans namn är heligt och fruktansvärt,
hans lov förblir i all evighet. R.
Halleluja Jfr Joh 13:34
V. Ett nytt bud ger jag er, säger Herren:
att ni skall älska varandra så som jag har älskat er.
Evangelium Luk 10:25–37
En laglärd som ville sätta Jesus på prov reste sig och sade: »Mästare, vad skall jag göra för att vinna evigt liv?« Jesus sade: »Vad står det i lagen? Hur lyder orden?« Han svarade: »Du skall älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.« Jesus sade: »Det är rätt. Gör det, så får du leva.« För att visa att han var rättfärdig sade mannen till Jesus: »Och vem är min nästa?« På den frågan svarade Jesus: »En man var på väg från Jerusalem ner till Jeriko och blev överfallen av rövare. De slet av honom kläderna och misshandlade honom, och sedan försvann de och lät honom ligga där halvdöd. En präst råkade komma samma väg, och när han såg mannen vek han åt sidan och gick förbi. På samma sätt med en levit som kom till platsen; när han såg honom vek han åt sidan och gick förbi. Men en samarier som var på resa kom och fick se honom ligga där, och han fylldes av medlidande. Han gick fram och hällde olja och vin på såren och förband dem. Sedan lyfte han upp honom på sin åsna, förde honom till ett värdshus och skötte om honom. Nästa dag tog han fram två denarer och gav åt värden och sade: ’Sköt om honom, och kostar det mer, skall jag betala dig på återvägen.’ Vilken av dessa tre tycker du var den överfallne mannens nästa?« Han svarade: »Den som visade honom barmhärtighet.« Då sade Jesus: »Gå du och gör som han!«